Förlamning
Förlamning är oförmåga eller nedsatt förmåga att frivilligt röra en eller fler muskler, muskelgrupper eller extremiteter. Ottobock erbjuder ortoser för förlamade med olika sjukdomsbilder.
Orsaker, symtom och behandling
En förlamning är en oförmåga eller en nedsatt förmåga att frivilligt röra en eller fler muskler, muskelgrupper eller extremiteter. Man skiljer mellan olika typer av förlamning.
Motoriska förlamningar
Vad gäller motoriska förlamningar (förlamningar i rörelseapparaten) skiljer man mellan perifer och central förlamning beroende på hur högt skadan sitter.
Perifer förlamning: Nerven har skadats antingen i delen som sitter utanför ryggmärgen (så kallad delningsskada) eller drabbats av sjukdom, eller också har den skadats där den har sitt ursprung i ryggmärgen (exempelvis vid barnförlamning). Då handlar det om en slapp förlamning. De berörda muskelgrupperna eller extremiteterna uppvisar ingen tonus alls.
Central förlamning: Förlamningen sitter högre, d.v.s. i de långa nervbanorna, i de så kallade pyramidbanorna i ryggmärgen (ryggmärgsförlamning) eller i själva hjärnan (cerebral förlamning), vilket exempelvis är fallet vid stroke. En central förlamning har ofta ett spastiskt förlopp, d.v.s. spänningen (tonus) är förhöjd hos de drabbade musklerna. Beroende på förlamningens utbredning talar man om monoplegi (förlamning i endast en extremitet), paraplegi (förlamning i båda övre eller båda nedre extremiteterna), tetraplegi (förlamning i alla extremiteter) eller hemiplegi (förlamning i ena sidan av kroppen).
Sensoriska förlamningar (känslighetsförlamningar)
Dessa förlamningar utlöses genom sjukdomar som drabbar det perifera eller det centrala nervsystemet. Det innebär ett fullständigt eller delvis bortfall av möjligheten att känna exempelvis kyla, värme, smärta eller beröring.
Andra typer av förlamning
Det finns förlamningar som beror på sjukdomar som drabbar själva muskeln (myogen förlamning). I sällsynta fall förekommer även psykiskt betingade förlamningar (psykogena förlamningar).
Tillbaka till vardagen: 3 steg till en Ottobock-ortos
- Här hittar du en översikt över alla ortoser och stöd som kan hjälpa dig. Ta med dig listan till nästa läkarbesök.
- Rådgör med din läkare om vilken ortos som är bäst lämpad för dina symtom och ditt tillstånd. Din läkare kan sedan skriva ut ett remiss för en passande ortos.
- Ta med remissen till ett ortopedtekniskt center. Där kan du få en ny ortos som anpassas helt efter efter ditt kroppsmått.