Tillbaka till en aktiv vardag
Knäsmärta: Orsaker, symtom och förebyggande åtgärder
Knäsmärta kan göra vardagen till en utmaning för den drabbade. Olika orsaker kan ligga till grund för besvären. Till dem räknas skador, infektioner eller förslitning i knäleden. Även stigande ålder, övervikt, idrotter med hög belastning eller felaktig gångteknik ökar risken för knäbesvär.
På Ottobock har vi många ortoser som kan avlasta och stödja, vid både lätta och mer avancerade problem.
Vad är knäsmärta?
Knäsmärta beror vanligtvis på sjukdomar eller överbelastningar. Man skiljer mellan akut knäsmärta, som uppstår plötsligt och ofta till följd av yttre påverkan, och kronisk knäsmärta som ofta utvecklas gradvis, fortskrider långsamt och kan vara långvarig.
Knäet är kroppens största led och utsätts för svåra påfrestningar vid felaktiga eller överdrivna rörelser. Detta gör den särskilt känslig för slitage och skador. Knäet är den plats där lårbenet (femur) förenas med skenbenet (tibia) och knäskålen (patella). Knäleden förbinder dessa ben med senor och ligament. Utan våra knän skulle vi inte kunna röra oss naturligt och smidigt på vårt vanliga sätt.
Smärta i knäleden begränsar oss därför kraftigt - att gå, gå uppför trappor och idrotta blir en utmaning. Knäsmärta kan blossa upp på flera olika ställen i knät. Vissa patienter upplever smärta på framsidan av knäet, andra känner den på insidan, andra på utsidan av leden och andra känner bara en diffus smärta i hela knäområdet.
Vissa känner däremot av smärtan på insidan. Andra känner av knäsmärta på utsidan av leden eller också uppträder den diffust i eller på knät.
Orsaker till knäsmärta
Skadebetingade orsaker
Knäsmärta kan bero på olika orsaker. Akuta besvär vid knäledsskador uppstår ofta p.g.a. överbelastning. Detta kan leda till kontusioner, stukningar och dragna muskler runt knäet. En meniskskada eller en muskel-, korsbands- eller senavbrott kan också utlösa akut smärta. Dessa direkta eller indirekta knäledsskador kan uppstå till följd av en olycka eller ett fall, eller i samband med en sport som utsätter lederna för (överdriven) belastning. I sådana fall är symtomen omedelbara och tar sig uttryck i knäsmärta när du går uppför trappor, böjer benet eller böjer leden.
Om det bara är en mindre skada och du vilar benet och vårdar det ordentligt kan smärtan ofta försvinna av sig själv efter en dag eller två. Hjälpmedel som ortoser och stöd från Ottobock hjälper till att stabilisera och skona knät. Med hjälp av detta tillvägagångssätt kan lämpliga ortoser stödja regenerationsprocessen.
Kroniska orsaker
Kronisk knäsmärta är däremot ofta ett resultat av knäledsförslitningar eller en infektion i knät. Den utvecklas gradvis under flera månader och år med smärta och symtom som ökar gradvis. Framför allt vid idrottande eller för hård belastning dyker smärtan upp i knälederna. Besvären kan visserligen också tidvis försvinna, men sedan dyka upp på nytt igen när du överanstränger dig.
Om du känner av ihållande knäsmärta under flera veckor då du springer, går i trappor samt ihållande knäsmärta när du böjer och vinklar benet så bör du absolut besöka en läkare. Din läkare kan hjälpa dig att fastställa grundorsaken till smärtan och inleda lämplig behandling för att lindra symtomen. Ortoser kan också användas för att behandla knäsmärta som orsakas av till exempel artros i knäet. I sådana fall kan de ge riktat stöd för att stabilisera och mobilisera knäleden. De bidrar också till att lindra smärtan. En O&P-specialist kan hjälpa dig att hitta en lämplig ortos för dina besvär.
Symtom vid knäsmärta
Symtomen vid knäsmärta kan vara varierande. Därför ska du iaktta dina besvär noga och beakta följande aspekter: Var exakt befinner sig smärtan? Hur intensiv är den? Har du knäsmärta om natten när du sover? Eller har du knäsmärta när du ställer dig upp? Dyker knäsmärtan upp när du joggar eller efter att du har joggat eller har du också besvär när du går som vanligt? Lider du av knäsmärta när du går i trappor, böjer eller vinklar ditt ben? Är knät varmt, rödfärgat eller uppsvullet? Har du en känsla av instabilitet i knät?
För att få en tillförlitlig diagnos bör du alltid rådfråga en läkare. De kommer att ställa frågor gällande dina tidigare sjukdomar och hitta grundorsaken till din smärta. Var och när uppstår smärtan? Vilken typ av smärta är det? Kan en knäledsskada eller operation från det förflutna vara en del av dina nuvarande problem?
I regel kommer läkaren sedan att genomföra en noggrannare undersökning och känna med fingrarna om det finns svullnader, inflammationer eller blodutgjutningar. För att fastställa exakt varifrån smärtan kommer kan de utföra Steinmann-testet på menisken eller lådtestet på korsbandet.
I anslutning till detta kan läkaren också ordinera ytterligare tester för att bekräfta diagnosen. Olika diagnostiska förfaranden kan användas för att diagnostisera skador på ligament, menisk och knäleden. Dessa inkluderar ultraljud, röntgen, MRT (magnetresonansavbildning) och datortomografi (datortomografi). Resultaten av dessa tester kan hjälpa till att avslöja orsaken till dina knäproblem.
Överblick över vanliga orsaker till knäsmärta
Tips och hjälpmedel vid knäbesvär
Förband och knäortoser
Det finns olika sätt att lindra belastningen på de drabbade knälederna och förhindra att knäsmärta uppstår. Har du ont i knäet när du tar en promenad eller vandrar? Din gångteknik eller dina skor kan vara boven i dramat här. Men att gå i nedförsbacke kan också utlösa smärta, eftersom detta ökar belastningen på knälederna betydligt. För att förhindra att knäsmärta utvecklas kan du utföra särskilda övningar för att optimera din gång och stärka dina benmuskler. Bra skor är också mycket viktiga! Ett stöd eller en knäortos kan också användas för att förstärka knäleden, särskilt om symtom och smärta redan har utvecklats. Dessa ortopediska anordningar avlastar knäet och ger leden mer stabilitet. Detta ger en märkbar smärtlindring och kan i vissa fall till och med återställa din rörelsefrihet.
Motion och idrott
Om du regelbundet utför motion och sport som inte belastar knälederna orimligt mycket kommer du inte bara att hålla dig i form och frisk, utan även stärka knät och göra det mindre känsligt för belastning. Med skonsam motion menas simning eller promenader, nordisk vandring eller vissa yogapositioner. I vårt Genu Move-program finns särskilda övningar som du också kan träna i ditt eget hem.
Hälsosam och balanserad kost
Beroende på din diagnos kan kosten spela en roll för att förbättra ditt tillstånd. I vilket fall som helst bör du undvika att bli överviktig och gå ner i vikt om det behövs. Regelbunden motion som är skonsam för dina leder kan också hjälpa dig att nå detta mål. Dessutom bör du fokusera på en balanserad kost med mycket frukt och grönsaker, hälsosamma kolhydrater och mycket lite socker. Försök att följa de 10 regler som utarbetats av den tyska kostföreningen (DGE). Dessa är utformade för att hjälpa dig att välja en hälsosam och balanserad kost som också ökar din känsla av välbefinnande. Genom att vara skonsam med ditt knä och kombinera motion och idrott tillsammans med en hälsosam livsstil kan du återfå mycket av din livskvalitet trots dina knäproblem.
Tillbaka till vardagen: 3 steg till en Ottobock-ortos
- Läs på om våra ortoser och informera din vårdkontakt vid nästa besök på exempelvis primärvården.
- Rådgör med din vårdkontakt om vilken ortos som är bäst lämpad för dina symtom. Du kan få en remiss till ett ortopedtekniskt center för en specialanpassad ortos, eller en rekommendation om att köpa en ortos på egen hand.
- Via remiss från din läkare kommer du till ett ortopedtekniskt center. Där kan du få en ortos som anpassas helt efter efter ditt kroppsmått.