Meniskskador
Läkare kan rekommendera en tillfällig begränsning av rörelse efter en meniskoperation. Med hjälp av ortoser kan rörelsen begränsas och delvis avlastning ske.
Orsaker, symtom och behandling
I knäleden finns en yttre och en inre menisk – två olika tjocka halvmånformade fiberbroskskivor, som sitter mellan lårbenet och skenbenet.
Meniskerna skapar en friktionsfri samverkan mellan de två benen, vars ytor har olika former. De förstorar knäledens yta, tar upp viktbelastningar och fördelar vikten jämnt i leden. Vid meniskskador försämras meniskernas stabiliserande, stötdämpande och lastfördelande funktion.
Ottobock - stöd och ortoser
Orsaker
Meniskskador sker ofta vid idrottsaktiviteter, olyckor eller okontrollerade rörelser. I regel rör det sig om plötsliga rörelser, exempelvis snabba vridningar eller plötsliga stopp. Därigenom vrids knät på ett felaktigt sätt, så att menisken kläms fast och materialet i den skadas. Det finns en rad olika typer av meniskbrott med varierande allvarlighetsgrad.
En annan orsak som inte får förbises, framför allt hos äldre personer, är degenerativa förändringar i meniskerna. Meniskmaterialet förnyar sig bara i liten utsträckning, så det minskar med stigande ålder. Meniskerna blir spröda och små sprickor bildas, vilket innebär att menisken kan gå sönder även vid vardagliga rörelser av knät. Degenerativa förändringar av meniskmaterialet kan också uppstå även bland unga på grund av överdriven belastning av leden. Möjliga orsaker är bland annat övervikt, felställning av benaxeln eller kraftig belastning på grund av ensidig tävlingsidrott.
Diagnos
En meniskskada diagnostiseras av en läkare. En detaljerad anamnes och bedömning kompletteras med bilddiagnostik. Ofta görs också en artroskopi (ledendoskopi).
Symtom
Stark smärta och kraftigt begränsad rörelseförmåga hos det drabbade knät är typiska symtom vid meniskskador. Andra indikationer på meniskskador är stickande smärta vid rörelser, kraftig svullnad av hela knäleden, funktionsbegränsning, förhöjd temperatur och rodnad i det drabbade området.
Behandling
Behandlingen utgörs vanligen av ett minimalt invasivt ingrepp, en så kallad titthålsoperation (artroskopi). Då avlägsnas löst broskmaterial, och lösbrutna meniskdelar sys ihop. I många fall rekommenderar läkaren delvis avlastning eller begränsning av rörelserna, så att det drabbade området får tid att läka. Vid denna behandling används ofta ortoser.
Tillbaka till vardagen: 3 steg till en Ottobock-ortos
- Läs på om våra ortoser och informera din vårdkontakt vid nästa besök på exempelvis primärvården.
- Rådgör med din vårdkontakt om vilken ortos som är bäst lämpad för dina symtom. Du kan få en remiss till ett ortopedtekniskt center för en specialanpassad ortos, eller en rekommendation om att köpa en ortos på egen hand.
- Via remiss från din läkare kommer du till ett ortopedtekniskt center. Där kan du få en ortos som anpassas helt efter efter ditt kroppsmått.